Okej med bakslag!
Sitter vid lillebrors skrivbord i Langhus. Han har en riktigt fin lägenhet. En tvåa med kök och loft. Jag ska INTE upp till loftet. Där uppe får de andra sova, jag fick hans säng. Yeay! Kommer sova gott! :D
Gillar INTE såna stegar/trappor. Hua!
Nånting vi reagera på när vi åkte hit att på den norska sidan lös det MASSA gatlyktor. Alltså, överallt. I Sverige är det ju inga tända emellan samhällena, men här var det verkligen överallt.
Sen dessa tunnlar, hur många som helst. Den ena längre än den andra. 850 meter, sen 900 meter....sen kom maxis "favorit" 3,45 km. Jag tyckte det var riktigt mysigt. :)
Jag har insett en sak. Det är lättare att tacka nej till sötsaker om man redan innan har bestämt sig för att inte äta nåt. Ska jag iväg nånstans är det lättare att neka om jag bestämt mig hemma. Klarar man det är det ju jätteskönt, man mår riktigt bra. Men klarar man det inte, ska man ha dåligt samvete då? Borde svara nej, men jag vet av erfarenhet att man har det ändå. Sen tänker man att man ändå tagit nåt kan man fortsätta, den dagen har ju gått åt skogen ändå.
Helt sjukt vad ens tankesätt kan ställa till med. Vad är det egentligen som får en att sänka sig på det sättet? Och då menar jag inte genom att äta, utan att man låter just det tillfället förstöra för en.
FÖRLÅTA OCH ACCEPTERA! Åter igen. Acceptera att just den gången var det svårt att motstå, men ta en extra promenad då. Tänk positivt igen.
Alla får vi bakslag, det är okej. Det är värt att försöka igen fastän det ibland inte går som vi vill.
Nä, nu ska jag sätta mig och vara social med min familj! <3